Med bara mitt busspass för företag

Av Stanley Collymore

Jag blir uttråkad och deprimerad ibland, inte för

Jag är fysiskt sjuk eller det finns något mentalt

fel med mig eftersom jag är helt komposit

mentis som varje människa kan vara;

helt enkelt det som en änka person

bosatt på egen hand och över sextio år där är de som

ganska oförlåtligt antar antingen i deras spottande

arrogans eller ett fall av rang dumhet, det med

mig som lever på egen hand och i den åldern

jag är dessa två enbart orsaker framgår

obestridligt mig som någon, som måste,

av naturligtvis, vara definitivt tråkigt

eller på annat sätt i stort behov av

ständig övervakning och rele-

vant alls kostnader, vara

tydligt och utan förbehåll

kvar på egen hand.

En situation som nästan är utbredd nuförtiden

och ganska förtvivlad så att flera av oss

äldre, och tyvärr ett bra numrerar

bland dem som jag slumpmässigt vet, är på

samma sätt som mig obligatoriskt och

förvirrande utsatt för denna ansträng-

ning upprobrium och därefter i

sådant störande omständigh-

eter har ingen surrogatal-

ternativ, annat än till

oöverträfflig bukta.

Frågan är naturligtvis en fråga: Varför är

det? det då andra kulturer globalt och jämnt

vissa inom vit kaukasiska, västerländska

 samhällen kan lyckas med omtanke

och etiskt sköter sina äldre medborgare,

något, som när det kommer till Stor-

britannien liksom Nordirland

saknar motbjudande och

helt främmande?

© Stanley V. Collymore

1 november 2019.

Författarens kommentarer:

Det är inte min karaktär, eller kommer det någonsin vara en del av min natur att belabour det motbjudande uppenbart, eftersom jag är en stark och engagerad anhängare av den värdiga och allmänna principen att inte kasta pärlor innan svin.

Och med Förenade kungariket och dess långvariga och likformiga koloni Nordirland fylld på ett överdådigt sätt med sådana ovan nämnda svin, kommer det på ett förnuftigt sätt att ändra sådana förankrade och värdelösa attityder vara lika opraktiskt som Task King Canute satte sig att försöka kontrollera oceanvatten.

Så jag ska helst låta min dikt vältalande tala för sig själv!